torsdag 30 december 2010

Ut med det gamla, in med det nya...

I morgon tar det här året slut. Det har innehållit både toppar och dalar, men överlag känns det som att det har varit ett bra år. Ett år att bygga på. Ett mellanår kanske på något sätt, men ibland behövs det år när man hinner hämta andan och fokusera blicken framåt. Den absoluta toppen det här året var bröllopsresan till New York i juni, en resa jag påminns om genom fotona som togs, minnena vi talar om, känslan som återkommer lite då och då i dagdrömmarna. En dal var att det inte blev någon repperiod under hösten som det brukar vara, men jag tror att det i förlängningen kanske kan bli till en topp i framtiden.

Nyårslöften känns inte riktigt rätt att avlägga, eftersom i alla fall jag blir extra besviken på mig själv om jag inte kan hålla dem. Som det där med träning till exempel. Dock skulle jag vilja sätta upp några inspirationspunkter för mig själv. Något att gå tillbaka till när inspirationen tryter och jag tappar bort min riktning. Fast jag skriver dem inte här. De är för mig tills de har blivit verklighet. Då kan ni få dela dem. Jag bifogar en bild jag tog i Central Park, New York i juni. Tolka den hur ni vill.

Jag önskar dig ett riktigt gott 2011 fyllt av kärlek, trygghet och uppfyllda drömmar!

/S

tisdag 14 december 2010

Julfrossa!

Äntligen har vi fått upp julpyntet och lagom till Lucia blev vi också med gran. En jättefin kungsgran i en lite ovanlig färg, lite ljusare än andra. Kanske tjatigt med tomtar, kulor, ljus och glitter så här års, men här kommer några foton i alla fall. Kanske finns det någon som liksom jag älskar att frossa i julen?

/S








torsdag 9 december 2010

Gift - ett livsfarligt ämne

Jag är precis hemkommen från vackra biografen Draken här i Göteborg där jag har sett Peter Apelgrens och Anna Mannheimers föreställning "Gift - ett livsfarligt ämne". De pratade i knappt två timmar om äktenskapet och livet i allmänhet. Vi skrattade så vi låg i bänkarna och jag älskade att det var så opretentiöst. Peter Apelgren är en mycket störd människa på ett positivt sätt och det känns som att han kan säga precis vad som helst när som helst. Anna Mannheimer är också väldigt rolig, men jämfört med Peter blir hon den "normala" motparten. Favoriterna i kväll var sången om vaginapruttar, prästen i Ucklum som presenterade "negern" i församlingen med "han ska vara så" och "därför har vi ananas på buffén idag" (fruktansvärt om det vore på riktigt, men hysteriskt roligt när man parodierar småstadspräster) samt Peters illustration av hur det skulle vara om Facebook var i verkligheten. När han gjorde det sistnämnda gick han runt till grannarna och frågade om de ville vara hans vän för att de "ju båda känner han på Mini-livs". Sedan gick han ut på torget och skrek: "Jag har druckit rosé och nu ska jag sätta på torktumlaren!" varpå 48 personer gjorde tummen upp och ropade: "Gillar!" Stor humor som inspirerar! Tack för en härlig föreställning!

/S

tisdag 7 december 2010

Ljust och fräscht eller nostalgiskt och hemtrevligt?

Jag såg Skavlan i fredags när Henrik Schyffert och Fredrik Lindström var där. De pratade om svenskars inredningshets och jag blev väldigt sugen att se deras föreställning "Ljust och fräscht". Själv tycker jag att personlighet går före trender och att se det där programmet hemma hos min mormor där allt ser ut som när jag var liten och kanske också när min mamma var liten gav en övertydlig känsla av vad som ger hemtrevnad. För mig är det att man känner igen sig. Man ser vilka som bor där och tycker man om personerna gillar man stilen oavsett. Mormors hus kommer aldrig att hamna i någon inredningstidning för nya trender, men det är härligt på sitt sätt. Tapeten har ett grymt snyggt mönster som har en historia som går långt bortom alla fondväggar. Och morfars älsklingstalesätt som har hängt i köket på en bonad så länge jag kan minnas kan inte besegras av någon häftig färgskvätt på canvas. Inte där. För där ska det vara så. Det skulle kanske kännas helt fel hemma hos oss, för där bor ju vi. Med en helt annan historia. Och de där hemmen som faktiskt hamnar i tidningarna, de har också en annan historia. De är inte mindre hemtrevliga, i alla fall inte för de som bor där. Och det är ju det som räknas.

/S



Walking in a winter wonderland

I helgen var jag hos mormor i Bengtsfors. Där var det lite kallare och lite mer snö än hemma i Göteborg. Jag ville fotografera mest hela tiden, men det är svårt att fånga verklighetens bländande skönhet ibland. Här  är i alla fall några försök.

/S





tisdag 30 november 2010

London by night

Nu är vi hemma igen i det glittrande, svenska snölandskapet. Det må vara kallt, men dessa dagar är vårt land mycket vackert och den enda sorgen är väl att jag måste vara på jobbet när fotoljuset är som bäst. Får hoppas jag har tur så det håller i sig fram till helgen.

I London var det ingen snö, men rått och kallt. Som tur är kan man ju hålla sig inne (i affärerna). Eftersom vi var sparsamma och inte ville betala för incheckade väskor lämnade jag min kära systemkamera hemma för att spara vikt. Den kompakta är ju så mycket smidigare, men tar tyvärr inte lika bra bilder. Tycker ändå att jag fick några fina på all vacker belysning. Det är en av fördelarna med att resa till en sådan stad under julhandeln. Riktigt vackert och stämningsfullt!

/S





tisdag 23 november 2010

Jul jul, strålande jul!

Eftersom jag drar till London imorgon och över 1:a advent blir det inte mycket pyntande här hemma innan, men jag kompenserar det genom att dela med mig av några juliga bilder från vårt besök på Liseberg i helgen. Cheerio!




Lunch för den kräsne!

I lördags var jag, mannen och käraste vännen E och åt en sen lördagslunch på Ölrepubliken i närheten av Kronhusbodarna i Göteborg. Missa inte det om ni önskar fantastisk mat och en gigantisk dryckesmeny med mest ölsorter, men även en och annan god cider och vin. Jag kan inte gå dit utan att äta deras musslor som de byter sås på lite då och då. Den här gången var det en löjligt god sås gjord med chevré och chilihonung. Mmmm... Till det en fin Weston halvtorr cider. Vackert att titta på är det också. Se och njut!



/S

Ingen är som Eva Dahlgren

Såg Eva Dahlgrens monologföreställning "Ingen är som jag" i söndags kväll. Hon är en kvinna som har inspirerat mig så länge som jag har känt till henne. Hon har inspirerat mig att skriva, att sjunga, att älska och - kanske allra viktigast - att vara den jag är. Det var inget undantag den här gången. I en och en halv timme fick hon mig att skratta, le, bli eftertänksam och inte minst njuta av hennes vackra stämma och vackra ord. Om ni har möjlighet och tycker om henne, missa inte att köpa biljett!

"Ge mig en plats på jorden, inte nödvändigtvis i solen, med ett eget fönster mot gatan som jag kan öppna och stänga som jag behagar. Det är det enda jag behöver, det enda som mitt hjärta kräver, att jag hittar någonstans där jag kan välja mellan lugn och ro."

Frid och kärlek! S


torsdag 18 november 2010

Ibland är livet abstrakt...

...alltså till skillnad från konkret. Man vet inte riktigt vart man ska kanske. Eller så är det bara det att man är helt oplanerad och tycker om det. Det beror på hur man ser det. Jag tycker om att veta vart jag ska, men jag försöker lära mig att njuta av det oväntade.

När det gäller foto har jag verkligen fastnat för det abstrakta. Att ta foton som man inte riktigt ser vad de föreställer och kanske lägga på någon snygg effekt i efterhand. Upptryckt på en canvas kan det bli riktigt smakfull konst. Här är några exempel! Ser ni vad de föreställer?

Trevlig helg!

/S



tisdag 16 november 2010

Tema: Festligt

Glammiga fester, bröllop och vackra drinkar i all ära, men vad kan frambringa skratt och feststämning mer än ett busfriskt barn? Därför har jag valt att delta i FotoTriss-tävlingen med tre barnsligt festliga bilder. Det är farfar och sonson, mor och dotter, far och son. Det är glädje, kärlek...ja, fest helt enkelt.

Till tävlingen!




/S

torsdag 11 november 2010

Bröllopsfrossa!

Jag har fått tillåtelse av bruden att lägga ut fler bilder från bröllopet jag fotograferade på för ett par veckor sedan. Nu när man mest går och fryser med axlarna uppdragna och blicken ner i marken kan det behövas lite annan frossa som faktiskt värmer hjärtat också. Håll till godo ni som gillar!

/S











Nytt utseende!

Nu när höstens färger lämnat oss för vinterns mer dämpade och den mörka tiden av dygnet blir längre och längre, så tycker jag att det är dags för ett nytt bloggutseende. Bort med vackra höstlöv, in med dramatiskt röda draperier som väcker associationer till mysbiokvällar och kanske framför allt känslan av förväntan inför en ny upplevelse. Det kan vara inför en föreställning man just ska se. I vinter blir det "Gift" med Anna Mannheimer och Peter Apelgren, "Ingen är som jag" med Eva Dahlgren och "Blottad" med Maria Lundqvist. Det kan också vara förväntan inför en föreställning man just ska spela. Positiv förväntan. Det finns inget bättre.

/S

måndag 8 november 2010

Stockholms stolthet!

Kom på att jag fotade en massa på Stockholm Pride i somras. Bilder som bara har legat på datorn och där gör de ju ingen glad. Så här får ni den stora äran att dela dem med mig. Tack alla härliga som var med och spred glädje i den stoltaste paraden av dem alla! Kärlek!

/S