Nu var det ju inte mässan i sig jag skulle skriva om utan nördighet. Jag må älska min Mac och bära glasögon ibland, men i övrigt uppfyller jag inte de typiska kriterierna. Ändå ser jag mig som en nörd. För mig är inte att vara nörd alls den där nidbilden, utan helt enkelt en person som är insnöad på något vad det än må vara. För mig är det Oscar! Oscar, Oscar, Oscar! Och natten mellan söndag och måndag är det dags igen.
Sedan gymnasiet har jag suttit där varje år och tittat på spektaklet live. Hela natten. Från förhandssnacket och raden av vackra människor på röda mattan till de tårdrypande eller roliga talen och den sista statyetten som ges för Bästa film. Njutning! Sedan jag började arbeta heltid har jag tagit ledigt måndagen efter för att kunna sova i kapp och förstås så även detta år. Jag längtar!
För att förstå riktigt hur nördig jag faktiskt är när det gäller det här vill jag visa några foton från vårt bröllop för 1,5 år sedan. (Fotograferna var gäster på festen.) Vi hade förstås filmtema och Oscar var med som placeringskort samt på en av tårtorna. Jag och maken fick dessutom "riktiga" statyetter för att jag ville att mitt tacktal på slutet skulle vara ett Oscars-tal. Det är väl ingen hemlighet för de som känner mig att jag skulle vilja stå där på riktigt, men någon gång ska jag i alla fall befinna mig på plats i Los Angeles. Det har jag lovat mig själv.
Recension av galan kommer på måndag...
/S
Åh vad mycket härligt sen sist. Fina bilder i inlägget nedan.
SvaraRaderaDet där bröllopet kommer vi alltid minnas lite extra...
Kärlek!